Evenemang och aktiviteter
Dokumentärlitteratur, essä, populärvetenskap, biografi, facklitteratur, reportage, sakprosa – alla begrepp som kan beteckna böcker med anspråk på att berätta om verkliga händelser skapar ofta förvirring hos både förlag och på kultursidor. I nyare skandinavisk sakprosaforskning skiljer man på ”litterär sakprosa” och ”funktionell sakprosa”, men vilka definitioner behövs egentligen och vad kan de användas till? Vad…
Den litterära sakprosan är alltid beroende av kontrollerbara fakta för sin tillförlitlighet. Men i berättelser om verkliga skeenden finns inte sällan ytterligare en garant för trovärdighet och relevans: ögonvittnet, den som var där och såg vad som hände. Vi möter vittnet direkt i mötet med författaren eller filmteam på plats i skeendet, eller som röst…
Sakprosans sanningsanspråk skiljer den från skönlitteraturen, och att en berättelse gestaltar ”verkligheten” blir ofta avgörande för om den går att sälja. Samtidigt är det inte uppenbart hur sanningsbegreppet ska förstås i ett dokumentärnarrativt sammanhang – inte bara när det gäller enskilda faktapåståenden utan även gällande berättelsens helhet, struktur och urval. I vilken mening kan en…
Dagens snabba digitala medialisering av berättelser från alla typer av händelser, konflikthärdar och katastrofer förlitar sig på vårt instinktiva förtroende för vittnets status och förutsätter betraktarens omedelbara kompetens att värdera och sortera. Samtidigt ökar rädslan för att det falska i stor skala ska intensifieras av ny teknik, algoritmer och AI. Hur har explosionen av digitalt…
Sakprosans funktion i samhället beskrivs ofta som att den upprätthåller ett kollektivt minne och bidrar till kunskapens infrastruktur. Med språket som ram formar den både ett nationellt perspektiv på världen och för ett historisk demokratiskt samtal vidare. Vilken betydelse har dokumentärt berättande och gestaltande för en demokratis vitalitet och kulturella självförståelse? Vilken roll har sakprosan…
I sin bok Litteraturens slut menar Sven Anders Johansson att nydanande facklitteratur som blottlägger olika förtrycks orsaker allt mer ersatts av en förebrående moralistisk litteratur helt inriktad på orättvisornas effekter. Med ”den moralistiska vågen” har dokumentärlitteratur och kulturdebatt blivit förutsägbara arenor som mobiliserar individer som är duktiga nog att ta avstånd från ”det onda”, men sällan presenterar idéer bortom rådande…
Flera nordiska författare har de senaste åren använt sig av ett slags dokumentärdikt för att arbeta med vittnesmål eller annat källmaterial och begreppet ”sakpoesi” har seglat upp för att beskriva en kreativ nytändning i den litterära sakprosan. Med rytm, paus, ton, luft och melodi kommer verkligheten närmare, blir mer komprimerad. Men i vilken mån är…
Få vetenskapliga rön pekar mot något annat än en både snar och dramatisk förändring av människans villkor på planeten. Miljonstäder kommer försvinna, migrationsvågor kommer mångdubblas och vilka väpnade seriekonflikter som sprider sig i en hårdnande kamp om sinande tillgångar är ännu svårbedömt. Eller är människan det samarbetande djuret som än en gång, som så ofta…
Till Johan Hiltons hyllade bok om Benny Fredriksson – och den medialt trimmade värld som formade hans självmord – intervjuades över 300 personer och i berättelsen läggs nya fakta ihop så att ett helt annat förlopp går till arkiven som ”det verkliga”. Vem var Benny? Vilka var hans passions konsekvenser för andra? Hur gestaltar en…
Saga Cavallin, författare till Utge sig – om autenticitetens vara och värde (Norstedts 2024) i samtal med Frida Beckman, författare till Postmodernismen (Fri tanke 2023), om essän som redskap och ”verkligheten” som modeord.
