Evenemang

I sin bok Litteraturens slut menar Sven Anders Johansson att nydanande facklitteratur som blottlägger olika förtrycks orsaker allt mer ersatts av en förebrående moralistisk litteratur helt inriktad på orättvisornas effekter. Med ”den moralistiska vågen” har dokumentärlitteratur och kulturdebatt blivit förutsägbara arenor som mobiliserar individer som är duktiga nog att ta avstånd från ”det onda”, men sällan presenterar idéer bortom rådande…

Selma Brodrej, författare till Testosteron (Atlas 2024), i samtal med fd partiledaren Gudrun Schyman, om makten i kvinnlig otrohet, våldet som synonymt med mannens kärna och essäistens jakt på att gestalta det obekväma. Videoinspelning

Thord Eriksson författare till Det är något genant att vi från svensk sida förefaller ligga i bakkant här (Atlas 2024), i samtal med författaren och MR-juristen Johanna Westeson om de som kom hit, de som lämnades kvar och de som nu ska ut ur Sverige. Och om att crowdfunda ett bokprojekt. Videoinspelning

Staffan Bergwik, idéhistoriker och författare till Terranauterna (Norstedts 2023,), i samtal med teknikhistorikern Julia Ravanis, redaktör på essätidskriften Glänta, om överblickens historia och makten från ovan. Videoinspelning

Elle Márjá Eira är en samisk sångerska, renskötare, filmregissör och författare. Tillsammans med musikproducenten Morten Hyld Pettersen har hon skapat ett unikt sound med säregen råhet som blandar elektronisk musik med traditionell jojk och folkmusik. Elle Márjá Eira kommer från en renskötarfamilj i Lákkonjárga, Kautokeino. På Rikstolvan framträder hon tillsammans med Morten Hyld Pettersen och…

Dokumentärlitteratur, essä, populärvetenskap, biografi, facklitteratur, reportage, sakprosa – alla begrepp som kan beteckna böcker med anspråk på att berätta om verkliga händelser skapar ofta förvirring hos både förlag och på kultursidor. I nyare skandinavisk sakprosaforskning skiljer man på ”litterär sakprosa” och ”funktionell sakprosa”, men vilka definitioner behövs egentligen och vad kan de användas till? Vad…

Den litterära sakprosan är alltid beroende av kontrollerbara fakta för sin tillförlitlighet. Men i berättelser om verkliga skeenden finns inte sällan ytterligare en garant för trovärdighet och relevans: ögonvittnet, den som var där och såg vad som hände. Vi möter vittnet direkt i mötet med författaren eller filmteam på plats i skeendet, eller som röst…

Sakprosans sanningsanspråk skiljer den från skönlitteraturen, och att en berättelse gestaltar ”verkligheten” blir ofta avgörande för om den går att sälja. Samtidigt är det inte uppenbart hur sanningsbegreppet ska förstås i ett dokumentärnarrativt sammanhang – inte bara när det gäller enskilda faktapåståenden utan även gällande berättelsens helhet, struktur och urval. I vilken mening kan en…

Dagens snabba digitala medialisering av berättelser från alla typer av händelser, konflikthärdar och katastrofer förlitar sig på vårt instinktiva förtroende för vittnets status och förutsätter betraktarens omedelbara kompetens att värdera och sortera. Samtidigt ökar rädslan för att det falska i stor skala ska intensifieras av ny teknik, algoritmer och AI. Hur har explosionen av digitalt…

Sakprosans funktion i samhället beskrivs ofta som att den upprätthåller ett kollektivt minne och bidrar till kunskapens infrastruktur. Med språket som ram formar den både ett nationellt perspektiv på världen och för ett historisk demokratiskt samtal vidare. Vilken betydelse har dokumentärt berättande och gestaltande för en demokratis vitalitet och kulturella självförståelse? Vilken roll har sakprosan…