Sakpoetiska verktyg

Att exponera maktmissbruk och strukturellt förtryck är en vanlig ambition i den litterära sakprosan, och sker ofta genom att en författare ”ger röst” åt utsatta eller marginaliserade. Mer sällan talar författaren från en position inifrån ett faktiskt eller upplevt förtryck.Men hos några av Skandinaviens nya sakpoeter ser det annorlunda ut och dokumentärdikten framstår allt mer som ett verkställt motstånd mot ett omnipotent och normerande språksystem.Inom skönlitteraturen pågår samtidigt en debatt där många menar att poesin blivit närmast besatt det verkliga och det politiska med instrumentella avsikter som förlamar poesin som rent estetisk kraft i egen rätt.Vad är det för genreförskjutningar som pågår? Hur funkar poesi som värn eller uppror mot allmänspråkets makt och normerande ”saklighet”? Handlar det om att beväpna sig eller att överleva? Kan man slåss med förtryckarens vapen? Och vad händer egentligen med poesin när den formats till en berättelse med verklighetsanspråk?

Medverkande

Sorin Masifi, Masifi, poet och författare till Skadad skapad åter (Norstedts 2025) och Staten Systrarna Dikten (2022).

Leila Inanna Sultan, poet och författare till Straffkolonien (Norstedts 2025).

Eirik Vassenden, kritiker och professor i nordisk litteratur vid Universitetet i Bergen.

I samtal med:

Rebecka Kärde, översättare och kritiker på Dagens Nyheters kultursida.

Bilder:Lina E Adamo, Mattias Ahlm , Svensk Bokhandel, Pelikan Förlag, Morgenbladet, Rebecka Kärde.