Samhällsbyggande sakprosa – demokratins räddning eller naiv nationalism?

Forskning visar att litterär sakprosa, särskilt den ikoniserade, har flera nyckelfunktioner i de flesta kulturer och samhällen: upprätthåller ett kollektivt minne, utgör en gemensam språklig grund för omvärldsförståelse och är en garant för elementär och avancerad kunskapsspridning. Ett fundament för ett samhälles bildning, identitet, debatt och demokratiska samtal alltså! Men stämmer det? När glider en förenklad litteratursyn över i att bli ett redskap för nationalistiska krafter? Vilken roll spelar sakprosan i historiebruk och kulturkritik? Och hur skiljer sig sakprosa från skönlitteratur när gäller nations- och kulturkonstruktion?

Medverkande

Elisabeth Åsbrink, journalist och författare till många uppmärksammade sakprosaverk, nu aktuell med Gloria – i rasismens skugga (Polaris 2024).

Stefan Jonsson, kulturkritiker, professor i etnicitet och författare till bland andra Den otyglade skönheten – 5 saker konsten vet om demokratin (Norstedts 2022).

I samtal med:

Anna Jungstrand, litteraturvetare, professor i sakprosa och författare till boken Det dokumentära och litteraturen (Ellerströms 2020).

Bilder: Eva Tedesjö (Natur & Kultur), Kajsa Göransson (Norstedts).