Tidsmaskinen – subjektivt och kollektivt minne

Berättelserna om det förflutna avgör människors möjligheter att navigera i samtiden. Utifrån olika idéer, ideologier och världsbilder – och på dessa byggda sanningsanspråk – skapar den litterära sakprosans genrer kollektiva minnen och gemensamma föreställningar om framtiden. Samtidigt använder många genrer i hög grad de subjektiva minnen som vi ständigt lär oss ifrågasätta och omvärdera – författarens eget, källornas minnen, arkivens urval, historiska personers vittnesmål, brev och dagböckers nedtecknade självframställning. Historiografin, biografin och den journalistiska berättelsen tampas med tillit och tvivel på olika sätt och utifrån olika förutsättningar. Hur fungerar berättande facklitteratur som skapare och kritiker av ett samhälles kollektiva minne? Hur kan litterära tekniker förflytta oss till det förflutna och med vilka risker? Och hur förhåller sig en sakprosaförfattare sig till det ingen egentligen minns? Till minnesluckan? Till det ”ovetbara”?

Medverkande

Peter Englund, historiker, medlem av Svenska Akademien och författare till bland andra Om att misslyckas (Natur & Kultur 2026), Onda nätters drömmar (2022) och Söndagsvägen (2020).

Ulrika Knutsson, kulturjournalist och författare till bland andra Den besvärliga Elin Wägner (Historiska Media 2020) och Kvinnor på gränsen till genombrott (Albert Bonniers förlag 2002).

I samtal med:

Anna Jungstrand, professor i sakprosa, Linnéuniversitetet och författare till Det dokumentära och litteraturen (Ellerströms 2020).

Bilder: Thron Ullberg, Paul Hansen, Ewa-Marie Rundquist, Sören Håkanlind.