Folkmord och folkrätt – året då orden dog

När folkrättsprofessor Mark Klamberg våren 2025 slog fast att Israel begår folkmord i Gaza hade andra experter konstaterat samma sak långt tidigare, medan andra menar att begreppet folkmord är ”olyckligt” och att det storskaliga dödandet bättre fångas i begreppet ”brott mot mänskligheten” och ytterligare andra menar att inget av dessa begrepp hade täckning i verklighetens Gaza. När USA och Israel våren 2026 attackerade Iran var den globala folkrättsjuristkåren enig om att anfallet var ett brott mot folkrätten – men expertisens konsensus fick ingen betydelse för den politiska utvecklingen. Folkrättsbrottet fortsatte och fördömanden från andra tunga länder uteblev. Med, menade juristerna, förödande konsekvenser för framtida möjligheter att försvara de stora civilisationsbegreppens innebörder. Har språket dött? Vilken juridisk, politisk, moralisk och psykologisk roll spelar ett ord som ”folkmord”? Av fruktan för att anklagas för kulturellt folkmord på samer har till exempel Sverige försökt begränsa definitionen av folkmord – hur har termer som ”folkmord”, ”folk” och ”folkrätt” vuxit fram? Hur har dess valörer skiftat? Och givet det senaste årets relativisering, devalvering och semantiska strider – är de på väg bort?

Medverkande

Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet och författare till Folkmord – Sverige och kampen om ett begrepp (Fri tanke 2025).

Elisabeth Åsbrink, författare till bland andra Orden som formade Sverige (2019), 1947 (Natur & Kultur 2016) och Rekviem för en mor (Polaris 2025).

I samtal med:

Ludvig Beckman, professor Institutet för framtidsstudier och författare till All makt åt folket – om en bortglömd idé (Fri tanke 2021).

Bilder: Mikael Lundblad, Sören Andersson, Polaris Förlag, Stockholms Universitet.