Jag, mig, vi – att skriva personligt utan att skåda navel

Fredag 1/8 12.00 – 12.45

Bra sakprosa har karaktär, och karaktär skapas när det objektiva filtreras på kreativa och intressanta sätt genom det subjektiva. Ett personligt tilltal, som det brukar heta, har ofta varit avgörande för framgångsrik litterär sakprosa och dokumentära skildringar – gestaltningen av en yttre verklighet kräver en egen utgångspunkten för att skapa resonans. Men på senare år har en stor debatt, både inom skön- och saklitteratur, uppstått om ”jagets” plats i berättelsen – på vilka sätt det ställer sig i vägen för eller berikar ärende och estetik. Blir dokumentärskildringar mer introverta i oroliga tider? Vilka risker löper sakprosaförfattare att förlänga sitt berättarsubjekt till ett nationellt subjekt och vad händer då med texten? När slår intresset för jaget över i självupptagenhet? Hur gör man ett eget jag till ett intressant litterärt filter?

Medverkande

Göran Rosenberg, författare till bland annat Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz, Rabbi Marcus Ehrenpreis obesvarade kärlek och i höst aktuell med I lögnens tid (Bonniers 2025).

Janicke Stensvaag Kaasa, docent nordisk litteratur vid Universitetet i Oslo, drivande i forskningsprojektet ”Den litterære sakprosaen i de nordiske demokratiske ytringskulturene”.

I samtal med:

Marit Kapla, journalist och författare till bland andra Osebol (Teg Publishing 2019) och Kärlek på svenska (Teg Publishing 2022).

Bilder: Cato Lein (Albert Bonniers förlag), Trinidad Carillo (Kapla).