Bränd demokrati – vem ska fatta hettans nödvändiga beslut?
De flesta forskare som tagit in klimatvetenskapens obarmhärtiga rön tycks överens om att det som måste göras inte låter sig göras inom ”rådande system”. Energipanikens krig sprider sig, världens största ekonomi är enligt många statsvetare inte längre en demokrati och om inget dramatiskt görs blir den globala uppvärmningen plus 3°C till år 2100 – och då har mänskligheten för alltid skjutit sig ut ur ”livets korridor”. Så vilket är det andra ”systemet”? Är det ekonomin, demokratin eller naturen som system som i grunden måste byggas om för att klara av det nödvändiga? Hårt planerad ekonomi, kraftigt beskuren demokrati, storskaligt manipulerad atmosfär – eller tilltagande våldsam anarki. Så ser, enligt flera nya böcker, valen ut. Stämmer det? Några menar att demokratin som vi känner den sjunger på sista versen, och att dess svaghetstecknen just nu visar sig på mediemarknaden: ingen vill betala för en journalistik
som berättar klimatförändringens sanningar. Vad händer med världsbilder, forskning och demokrati när redaktionsledningar tvingar reportrar att dölja fakta med hopp? Vilka möjligheter har demokratin att klara det som måste göras? Med vilka redskap ska det ske, på vems mandat? Och hur blir det om den misslyckas?
Medverkande
Erika Bjerström, tidigare klimatkorrespondent SVT och författare till Demokratin dör i hettan (Fri tanke 2025).
Torbjörn Tännsjö, professor moralfilosofi och författare till bland andra Från despoti till demokrati – hur en världsregering kan rädda mänskligheten (Fri tanke 2024).
I samtal med:
Daniel Lindvall, sociolog vid Institutet för framtidsstudier och författare till Upphettning (Fri Tanke 2020) och Folkstyret i rädslans tid (2017).
Bilder: Magdalena Björnsdotter, Thor Johnson, Mikael Lundblad, Sturmark, Gabriel Liljevall.