Återvändarsociologerna

Den samtida akademins meriteringsordning har tagit död på många forskares lust att berätta. Inom sociologin finns en stark essäistisk tradition – Pierre Bourdieu, Saskia Sassen, Ulrich Beck, Eva Illouz, Johan Asplund – där ”vetenskapligheten” ifrågasatts när de forskande författarna släppt sargen för att skriva fram en riktigt egen text. Vilka rön och vilket tänkande kommer fram när sociologer bejakar ett gestaltat berättande? Vilka studerade historier, människor och öden får liv när forskare låter sig inspireras av essä, reportage och true crime? Sociologin som ämne har också en tradition av essäistisk även inom det vetenskapliga skrivandet, där gestaltning blir en metod som öppnar för en annan kunskapsform än fakta, datainsamling och statistisk analys – utgör det en inspiration för forskaren att vända sig även mot andra sakprosagenrer? På senare år har en rad bokskrivande svenska sociologer sökt material i återvändandet, ett slags gestaltad upplysningsresa åter till byn, samhället eller kvarteret de ”kommer ifrån” – vad söker de där? Vad vill återvändarna?

Medverkande

I samtal med:

Bilder: Viktor Gårdsäter, Mikael Lundblad, Sarah Hirani.